Hejsan!
Nu har jag efter mångt och mycket lastat upp en massa foton! Gå och se i vårt fotoalbum för bilder för nästan hela året!

Sedan jag skrev sist så har det varit stor aktivitet här hemma. Under den första oktoberveckan, då man är ledig här pga nationaldag och barnen fyller år så åkte vi till Singapore och hälsade på familjen Sahlström och så åkte vi allihop till Bintan i Indonesien. Det tar bara 45 minuter med båt från Singapore så det var enkelt och smidigt. Där hyrde vi ett hus och njöt av sol och bad och lite mindre av matförgiftning och annat. Barnen badade i havet för första gången. Ella gillade det massor!! Gabriel stod på alla fyra i vattenbrynet och råkade tippa över precis som en våg kom in så han fick hela ansiktet och munnen full av saltvatten och sand. Efter det gillade han inte havet! Vi satte dem en bit upp på stranden och Ella kröp direkt mot havet och Gabriel kröp åt motsatt håll! Att bada i poolen var bättre!

Mycket av min tid i oktober gick åt till förberedelser inför Nordic Feis of Irish Dancing. Jag sitter ju fortfarande som ordförande för Nordic Society of Irish Dancers och eftersom det är en webbaserad förening så går det bra och gör inte så mycket att jag inte är i Norden längre. I år arrangerades Nordic Feis i Stockholm och min inblandning bestod i en massa olika småsaker som: ordna presenter till feis-kommitté & styrelse, inbjudan och kontakt med irländska ambassaden, webuppdateringar, text till programblad, förberedelser inför årsmöte samt, som sker efter 7 år som ordförande och NSID-grundare, allmän expertis och erfarenhet från Nordic Feis och NSID. Feis:en verkar ha varit en stor succé med ca 165 deltagare, så det är roligt!

Barnen har börjat gå och prata, de kan säga mamma, pappa och Barbapapa! Mycket användbara ord, fast Anders tyckte inte det var så kul när de började kalla honom för Barbapapa när han kom hem på kvällarna...    Ella började gå några få steg för att sedan sätta sig igen, för ca en månad sedan, så hon har tränat länge och går nu bra. Gabriel däremot är en teoretiker! Han började gå för ca en till två veckor sedan. En dag gick han två steg, nästa dag två steg och tredje dagen reste han sig och gick som om han inte gjort något annat. I och för sig ser han lite ut som Charlie Chaplin när han går, men det kan man ju leva med! Han verkar dock lite glömsk för varje morgon verkar han lika förvånad över att han faktiskt kan ställa sig upp och gå och inte behöver krypa, för han börjar alltid med att krypa på morgonen.

Vi har också haft besök här av Torill, som jag jobbade med i Norge och hennes väninna Grete. Det var trevligt, vi var runt en massa! Det enda som var dumt var vädret, det regnade nästan varje dag, men för dem som kom från Norge så var temperaturen behaglig, ca 15 grader. Nu verkar regnet ha upphört, men så har det blivit 10 grader, 10 råa grader, så det känns kallt. Stengolv och dålig husisolering gör inte saken bättre.

Den riktigt stora nyheten har jag så sparat till sist: Vi ska ha barn igen, i början på maj - men bara ett barn, den här gången!

Yvonne